Dansbanor & Artister  

Tattare & Zigenare...

runt om i skåne.

Åsse marknad förstås..!!

 


Bokskogen 

1894 invigdes järnvägen Malmö - Genarp och man fick en hållplats i skogen.

1897 uppfördes en sommarrestaurang med tillhörande dansbanor.

(En 10-öresbana och en 5-öres för pigor och drängar.)

 

 

Ett 1,8 km långt stickspår till dansbanorna byggdes och fick namnet Bokskogen övre.

Tåget som gick så sakta fick namnet "Såsapottan".

 

 

Hållplatsen.

 

Bokskogens restaurang.

 

Bökeberg

 

 

Bökebergs tivoli 1904.

 

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Gycklare av skilda slag drog från by till by.

De uppträdde på marknadsplatser och vid folkliga fester.

Visor och berättelser framfördes. Allt för att få en publik att skratta.

Vi börjar i Harlösa...

 

Nisse i Harlösa

Han var född i Dalby 1874 som äldste son till Nils Andersson Blücher.

Hans egentliga namn var Ola Nilsson men tog sig senare namnet Blücher.

Han kom tidigt in i bondkomikerbranschen och berättade roliga historier, sjöng och spelade dragspel.

En tid skall han ha gjort uppträdande med en tam björn.

”Nisse” fick björnen att dansa till dragspelsmusik och dricka pilsner.

En enorm succé när detta begav sig.

”Nisse i Harlösa” var som störst i mina hemtrakter omkring 1915.

 

Efter ett kringflackande liv kom han till Malung i mitten på 1920-talet där han blev kreaturshandlare, sålde separatorer och hade agentur på allehanda varor.

I Malung köpte han också upp ett helt tivoli samtidigt som han sålde pälsar och dörrskyltar.

”Nisse i Harlösa” slutar sin karriär som skrothandlare och dör på Mora lasarett år 1947.

Han ligger begravd på Malungs kyrkogård under namnet Nils Blücher.

 

 

Det trodde du inte, att Nisse i Harlösa fanns på YouTube.

 

Veberöds folketspark 

Veberöds folketshus 1923.

 

 

Ungdomens hus i Dörröd 

Ungdomens hus.

En festlokal som bokades hos Hedlund's när högtidsdagen närmade sig.

Som synes var här trevlig ända ut i köket..!!

 

Varmt och gott i Dörröd före dansen.

 

Huset rivs 1972 för att ge plats åt nya Skurupsvägen.

 

 

Norra Ugglarps Tivoli

1894 byggdes Norra Ugglarps Tivoli.

 

 

Norra Ugglarps Tivoli.

 

Någon station eller hållplats fanns inte

men bad man lokföraren snällt så stannade tåget utanför dansbanan.

 

 

 

Genarps Folkets Park

Genarps Folkets Park uppfördes 1920.

 

 

Ungdomsträdgården i Genarp

I slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet

roade sig Genarpsborna i Ungdomsträdgården.

 

 

 

Här syns hela personalen i Ungdomsträdgården på 1910-talet.

Möllan skymtar i bakgrunden.

 

Musikerna är för mig okända, men med cornett och bastuba

har det säkert svängt i Ungdomsträdgården.

 

Musikkåren Svea från Genarp var populära musikanter.

 

Genarps Tivoli.

 

 

Genarps Tivoli.

 

Tuff gruppbild taget i Ungdomsträdgården på 1930-talet.

 

Ungdomsföreningens hus i Genarp. 

 

 

Skytteskogens Tivoli - Torna Hällestad 

 

 

Detta var Torna Hällestads första dansrestaurang.

 Från Baltiska utställningen i Malmö köpte man den Kungliga skyttepaviljongen

och använde materialet till denna restaurang.

 

1929 brann tivolit ner och nya lokaler fick byggas upp.

 

 

 

 

 

 

I ett par skogsdungar vid Blentarp växer

ytterligare två dansbanor upp...

Gravelund & Björket.

 

SkD 1923.

 

 

SkD 1938.

 

Skånska Lasse

 

Theodor Larsson föddes 1880 i Gylle socken i Skåne,

men var under större delen av sitt liv bosatt i Mjölby.

”Skånska Lasse” arbetade som möbelsnickare i Malmö, och efter en kortare period

i Stockholm flyttade han till Mjölby där han fick anställning vid en möbelfabrik.

Han berättade själv att när han kom på ett roligt rim skrev han upp det på ett hyvelspån

och stoppade det i fickan.

 

  

Bland sånger som Skånska Lasse skrev på 1920-talet var Johan på Snippen,

Elektricitetsvisan, Motorcykeln och Rocken, västen, byxorna och skorna.

Han uppträdde oftast själv iklädd hatt, långrock och blommig väst.

Skånska Lasse var gift två gånger och blev far till elva barn.

Flera av dem blev också artister. Han avled 1937.

 

 

 

 

 

Björket

Björket.

 

1937.

1937.

Sjöbo Folkets Hus

 

Holmbergs Trio.

 

Revinge Tivoli

 

 

 

 

Nya Skytteskogen på 1930-talet

Så är äntligen dansbanan uppbyggd igen.

På söndagseftermiddagarna var det fri dans mellan kl. 16-18,

men när orkestern efter en timmes paus spelade upp igen kostade dansbiljetterna 10öre.

 

 

På påskafton 1960 byter tivolit namn till Boklunden,

och på scen denna kväll står Little Gerhard.

Till dans spelar Wiléns orkester.

 

 

 

Fågelsångs Tivoli - Södra Sandby

Tivolit anlades 1885 men var då en mycket enkel dansbana.

När järnvägen Lund - Harlösa byggdes 1905 anlades en hållplats här.

Så småningom byggdes två dansbanor, en femöres och en tioöres

och en fin restaurang.

 

 

 

  

 

 

 

 

 

Dans i Fågelsång när seklet var ungt.

 

 

Orkesterkort från Södra Sandby.

 

 

   

 

Fågelsång revs i början på 1990-talet och jag är stålt för

att vara en av de sista spelemännen här. 

 

 

Rövarkulans Tivoli - Löberöd

Rövarkulan.

 

Ett mycket populärt danshak under många år var Rövarkulan.

Hit cyklade många Veberödsbor i ur & skur för att få svänga de lurviga

till tonerna av landets populäraste orkestrar.

 

 

 

Rövarkulans Tivoli.

 

 

Dansbanan byggdes 1902 och revs 1975.

 

SkD 1923.

 

Byrhults Tivoli

En liten trevlig festplats utanför Hörby i närheten av Linderöd.

Här kunde man roa sig på sommarkvällarna på 1920-talet.

 

Rinnebäcks Tivoli

 

 

Kävlinge Folkets Park

 

 

  

 

 

Kävlinge Folkets Hus.

 

 

Dagstorps tivoli

 

 

 

 

Tornsborgs Tivoli  Färingtofta

 

Gamla Boo  Höör

 

Juvelen i Hörby

Juvelen i Hörby byggdes 1945 som en utomhusdansbana

åt Folketshus-föreningen.

1954 fick dansbanan tak och namnet Juvelen.

Den 1 juli 1995 totalförstördes huset i en brand.

 

Jägersbo i Höör

 

 

1977

 

 

 

Klöva Hallar

 

Klöva Hallar Turisthotell var en gång ett av Skånes mest kända nöjesmetropoler.

Turisthotellet startades på pingstdagen 1930 av Gustaf Persson.

Här var dans och arrangemang på söndagarna och alla dåtida stora stjärnor

som Edvard Persson, Alice Babs, Ulla Billkvist m.fl. medverkade här.

En friluftsscen fanns också och här spelades många populära stycken.

Hotellet användes även för allehanda högtider inom familjen,

såsom födelsedagar, bröllop, begravningar mm.

Under krigsåren var det militärförläggning här.

Efter en brand 1977 sov etablissemanget en törnrosasömn fram till 1997,

då Västra Sönnarslövs Bygdeförening förvärvade området.

Efter röjning, restaurering av terrasser, renovering av två byggnader,

samt nyanlagd dansbana kunde föreningen hälsa publiken välkommen igen.


  

Skytteskogen i Eslöv

Här hade Eslövs skyttegille sin första dansbana.

Eslövs stad köpte banan 1923 och efter ett par år 

byggdes en ny bana upp med tak och en fin estrad.

 

 

Ekenäs i Eslöv en härlig danskväll.

 

 

 

Skytteskogen i Eslöv.

 

Dans i Skytteskogen.

 

Cafeet Snurran i Skytteskogen.

 

Åke Nilssons Musikkapell Eslöv.

 

Eslövs Folkets Hus.

 

Stig Wikanders Orkester Eslöv.

 

Stig Wikanders Orkester Eslöv.

 

Svenne Hedlund & Hepstars i Skytteskogen i Eslöv.

 

1923.

 

Staffanstorps Folkets Hus.

 

 

 

Christinehof Alunbruket

 

Köpingebro Folkets Park

Köpingebro Folkets Park 1910-talet.

Längst t v byggnaden som på första våningen innehöll kaffeservering

och på andra våningen en scen,

Sjutbana och utomhusdansbana fanns naturligtvis också.

 

Köpingebro blåsorkester.

 

 

 

Tosterups skog

Tosterups skog ligger 500 meter söder om Tosterups slott.

Dansbanan var igång mellan åren 1910-1964 och första ägaren

var Nils och Bengta Hoff och sista ägaren var Svenstorps IF.

 

Hakon Swärd

 

Hakon Swärd var kommunalarbetare i Kristianstad född 1912.

Som musiker var han självlärd, men något av ett geni med absolut gehör.

När han hört en ny låt på skiva kunde han genast spela den och hans musiker

fick harmonierna nedskrivna, ibland på en wienerbrödspåse på väg till kvällens tillställning.

 

Det där med dubbelwet är en artistisk knorr.

Egentligen skulle hans namn stavas med enkelt v efter fadern Otto Andersson Svärd.

Hakon Swärd blev en av södra Sveriges mest populära dansmusiker genom tiderna.

Folket älskade dragspelaren Hakon Swärd och publik­rekord sattes på löpande band.

 

 

Slottspark

I Smedstorp fanns mellan 1929-1976 ett av Österlens största dans-

och nöjesetablissemang, Smedstorps Slottspark och Slottshall.

De allra flesta av Sveriges mest kända artister har gästat

Smedstorps Slottspark.

 


På vintern dansade man inne i hallen

och på sommaren fanns det en utedansbana.

 

 

Inte bara dans arrangerades i Slottsparken,

även begravningar och fester, Knutsgillen, baler och föreningsfester.

Även jazzfestivaler, gångtävlingar, galopptävlingar och revyer arrangerades här.

 

Hakon Swärds Orkester från Kristianstad.

 

 

 

  

 

 

  

 

 

Gislövs Stjärna

 

  

 

 

Gislövs Stjärna.

 

 

 

 

 

Thore Häggs Orkester.

 

      

   

 

Åkeslund

Nils Åkesson på Åkeslunds gård sydväst om Järrestad startade den 7 maj 1922

Åkeslunds dansbana.

  

Åkeslund revs 1958 efter att inte ha använts under några år.

Sista ägaren var Knut Stjernrup.

 

Lövstalund

  

 

Kulla nöjesplats

  

Kulla nöjesplats Rörum 1946.

 

 

 

Norislund Vitaby

 

Dungen Gyllebo

 

Tingvalla Tomelilla

 

 

 

Simrishamns Folkets Park

  1925.

 

Granhyddan i Bedinge

 

 

Rosenhagen i Anderslöv

 

 

 

 

Surbrunsparken Ystad. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ystad Saltsjöbaden.

 

 

 

Tomelilla.

 

 

 

 

Tingvalla i Åstorp.

  

Branden av Perslund 1930 blev startskottet till Tingvalla.

På hösten 1931 stod den nya byggnaden klar för invigning, totalt kostnad 75.000:-

som finansierades genom att andelar såldes och resten lånades i bank.

 

Den första arrendatorn var Hulda Nilsson som arrangerade dans

varje söndag mellan åren 1931-1949.

 

  

Hulda Nilsson efterträddes av Elis Abrahamsson som fortsatte

i samma anda fram till slutet av 1960-talet.

 

Den tidens stjärnartister avlöste varandra på scenen.

Bland annat var här Edvard Persson, Sven-Olof Sandberg, Jussi Björling

och Karl-Gerhard.

Karl-Gerhard kostade för övrigt 200:- för en helkväll midsommaren 1935.

 

Tingvalla i Åstorp var först i landet med entréavgift,

det vanliga var annars dansbiljetter till varje dans.

 

 

 

Höganäs Folkets Park

 

 

Bjuv Folkets Park 

 

 

Ängelholms Blåsorkester.

 

Sommarlust i Kristianstad.

 

 

 

 

Hörby Tivoli   "Karnas backe"

Arrendatorn hette N. Aug. Leijon,

som tillsammans med en kompanjon åkte till Baltiska utställningen i Malmö

och köpte upp dansbanor och skjutbanor.

Karnas backe byggdes 1915. 

 

  

Många av landets bästa sångare uppträdde i "Karnas Backe",

här kunde man bl.a få höra Edvard Persson, Sven-Olof Sandberg

och "Skånska Lasse". 

 

Här arrangerades också en cykeltävling som gick runt den östra Ringsjön

med start och mål i Karnas Backe.

Idag heter tävlingen Ringsjön Runt..!!

 

 

 

 

Malmö Folkets Park

 

 

 

 

 

 

 

Amiralsorkestern Harry Arnold med Solwig Winberg.

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

Far i hatten.

 

 

Arena

Arena låg ungefär vid nuvarande

Kronprinsen på Regementsgatan.

 

Dansstället bestod av tre dansbanor.

Den största var Stora danssalongen där Gösta Tönnes

tiomannaorkester spelade upp till dans på 1940-talet och

där Svend Asmussen var gäst under krigsåren.

Tyrolen och Blå Hästen kallades de båda andra dansbanorna.

 

 

På kortet från 1930-talet syns restaurangen Kronprinsen.

Senare bytte dansstället namn till Arena.

 

Arena brann ner till grunden den 1 augusti 1958.

Dagen efter branden skulle Arena ha öppnat för sin sista vintersäsong

innan grävskoporna tog över.

Byggmästare Hugo Åberg hade köpt helt kvarter vid Regementsgatan

och var på väg att förverkliga sitt höghusprojekt Kronprinsen.

 

Trånga Västen

Malmö.

 

Skånska Nisse

 

Nils Ahlroth, föddes 1920 i Skivarp.

Han började som snickare och uppträdde i början av sin karriär som enhjulscyklande bondkomiker.

Skånska Nisse  började i kören på Hippodromteatern i Malmö 1938.

Han var engagerad vid Malmö stadsteater 1944-1950 och bildade 1952 ett eget resande revysällskap.

En av de mest kända Ahlroth-numren är kupletten Skall skall icke skall.

En återkommande figur i Ahlroths revyer var soldaten Frisk,

en typisk förväxlingssketch samt en damimitation framförd av Ahlroth själv

hörde också till de obligatoriska inslagen.

 

Han blev välkänd för sin roll som fastighetsskötare i TV-serien N.P. Möller,

fastighetsskötaren som sändes i flera omgångar från 1972 till 1980.

För den rollen fick han tidningen Expressens pris för bästa TV-skådespelare 1973.

 

Nisse Ahlroth dog 1991 och är begravd i Kyrkheddinge.

 

54:an Malmö


HSB köpte tomten av staden 1943 och hälsovårdsmyndigheten

dömde ut husen som låg här.

1948 var det inflyttning på Föreningsgatan 54, en barnavårdscentral, sjukkassan,

Solidars kondis, en grönsaksaffär och kemikalieaffär.

Efter lite trassel med tillstånden kunde HSB:s festsal öppna i källaren 1951,

med marmorgolv, serveringsrättigheter och mat från Malmö FF:s kök.

 

Med tiden blev salen för liten för HSB och långt innan Studio 54

blev en legendarisk nattklubb på Manhattan fick Malmö sitt Club 54

När entreprenören Broni Mühl mer eller mindre av en slump ramlade

över lokalen i slutet av 1976 stod den tom.

  

I börjar körde han lite med dansband men det funkade inte.

Så han tog kontakt med EMA för att höra med dem om andra möjligheter.

Dad’s dancehall och resten är rockhistoria.

Jerry Williams spelade ofta här, och Kal P Dal såklart.

  

I december 1979 bytte Dad’s ägare med sporadiskt fortsatta konserter.

Bland annat spelade Magnus Uggla och Ebba Grön här i mars 1981.

 

 

Törringelund

 

Trelleborgs Fokets Park

 

 

 

 

 

 

 

Lomma Folkets Hus

 

Helsingborgs Folkets Park

 

 

Thorslund Ängelholm

 

 

 

 

 

Tattare & Zigenare

Tattare och Zigenare var inte särskilt välsedda i de skånska byarna.

Och ingen annanstans heller för den delen.

 

Men de utgjorde ett exotiskt inslag och lockade

naturligtvis fotograferna.

 

De kunde möjligen accepteras på marknader

men att ta upp dem i någon gemenskap

var fullständigt otänkbart.

Och dessvärre har väl utvecklingen på just

den här punkten inte gått särskilt långt.

Hur som helst var det duktiga musiker med

mycket dans och glädje vilket behövdes på

Kiviks marknad när seklet var ungt.

 

 

 

Skånsk marknad

Skånska marknader - det var inte bara Kivik, Sjöbo och Hörby.

Även på andra orter var marknaderna betydelsefulla händelser.

Och till marknaden reste man inte bara för kommersens skull

utan kanske mer för att roa sig.

  

 

Det här är en kreatursmarknad på Skurups torg strax efter sekelskiftet.

 

  

Skurups marknad.

 

Grisar på Sjöbo marknad 1942.

 

   

Frälsningsarmén på Hörby marknad 1946.

 

  

 

  

Hörby marknad.

 

  

Hörby marknad.

 

Hästmarknad i Hörby 1957.

 

Motortävling

 

I Skåne tävlade motorentusiasterna som överallt annorstädes i fortkörning.

Tre standardvagnar från 1926 står uppställda för start i K A K:s sommartävling i Malmö.

 

Saxtorp, tävlingsmetropolen för Grand Prix på motorcyklar.

 

  

 

 

Tack för titten..!!